Gränsbeloppet, den del av utdelning eller kapitalvinst som beskattas med 20 procent, beräknas idag enligt två separata regler. Utredningen föreslår en sammanslagning av dessa regler, med ett höjt grundbelopp från 2,75 till 4 inkomstbasbelopp (1 inkomstbasbelopp = 76 200 kr, 2024).

– Grundbeloppet ska fördelas på andelarna i företaget. Äger man andelar i flera företag, fördelas grundbeloppet proportionellt mellan företagen, säger Martin Gustavsson, Försäkringsspecialist på Varbergs Sparbank.

Lönebaserad del och nytt schablonavdrag

En viktig förändring är ett nytt schablonavdrag om 8 inkomstbasbelopp som ersätter dagens löneuttagskrav. Detta underlättar för fler delägare att nyttja den lönebaserade delen.

– Delägarna behöver inte längre kontrollera att de uppfyllt lönekravet innan årets slut,” säger Lara Hemming, och tillägger att taket för lönebaserat utrymme om 50 gånger den egna lönen dock kvarstår, vilket innebär att viss lön ändå behöver tas ut, säger Martin.

Gemensamt takbelopp för utdelning och kapitalvinst

Förslaget innebär att takbeloppen för utdelning och kapitalvinst slås ihop till ett gemensamt tak om 90 inkomstbasbelopp, som gäller för beskattningsåret och de två föregående åren.

– Detta är en stor förbättring för utdelningar, eftersom takbeloppet tidigare räknades per år enligt nuvarande regler, förklarar Martin.

Slopad uppräkning av sparad utdelning

Utredningen föreslår att uppräkningen av sparat utdelningsutrymme tas bort, vilket innebär att sparat gränsbelopp inte längre räknas upp med statslåneräntan + 3 procent.

– Detta missgynnar delägare med stort sparat utdelningsutrymme, men kompenseras genom det högre grundbeloppet, säger Martin.

Förkortad karenstid

För trädabolag och bolag med utomstående ägare föreslås karenstiden sänkas från fem till fyra år. Detta innebär att flera tidsgränser kortas ned med ett år, inklusive bestämmelserna om samma eller likartad verksamhet.

– Trots förhoppningar om tydligare regler för utomståenderegeln och 'samma eller likartad verksamhet', kvarstår dessa utan större förändringar, säger Martin.

Ändrat närståendebegrepp

Närståendebegreppet ändras så att syskon, inklusive deras makar och barn, inte längre räknas som närstående. Detta förenklar bedömningen av om andelar är kvalificerade. Dessutom ska fåmansföretag årligen lämna kontrolluppgifter till Skatteverket om ägare och andelsinnehav.

– En gemensam beräkningsmodell av gränsbelopp och ökade uppgiftsskyldigheter möjliggör bättre automatisering och kontroll från Skatteverket, säger Martin.

Vad händer nu?

Förslaget är i ett tidigt skede och ska nu genomgå remissarbete. Om det godkänns väntas lagen träda i kraft den 1 januari 2026.

– Vi följer utvecklingen noga och ser fram emot att diskutera förslaget med våra kunder, avslutar Martin.