Har du någon gång cyklat på strandpromenaden och mötts utav 25 stycken rövare som gör vågen? Om ja! Då kanske du hamnade mitt i inspelningen av Gymnasiesärskolans filmatisering av Runa och Ronja.

Det årliga teaterprojektet var i startgroparna men hejdades av Coronapandemin. Istället för att ställa in ställde skolan om till filmproduktion och gjorde en tolkning av en av Astrid Lindgrens mest älskade berättelser i Varbergs natur. Därför kändes det extra fint för oss på Varbergs Sparbank att i början av sommaren få fira filmpremiären med stolta elever, hembakade smördegssticks och cider på en innegård på Peder skrivares skola. 

Olof Leander, du har spelat vildvittra och Borka - Kommer du fortsätta med skådespeleri?

Det hoppas jag! Jag hade många dialoger och har tränat mycket på det jag ska säga. Det var en utmaning för mig att lära mig manuset och mina repliker utantill. Jag känner att jag har fått mer självförtroende av att hålla på med film så det vill jag verkligen fortsätta med.

Atli Svensson - du spelade rövare och rumpnisse. Man blir ju nyfiken - vilket var roligast?

Allt har varit jätteroligt. Men det var nog ändå roligast att spela rövare!

Hur kom idén att ställa om till film?
Vi har i flera år tack vare bidrag från Sparbanksstiftelsen genomfört teaterprojekt med alla elever i samverkan med Teater Halland. När Corona-restriktionerna kom så trodde vi nog först att eleverna snart skulle komma tillbaka till skolan igen. Men så blev det inte. Det gjorde att vi fick tänka om helt och hållet. Där någonstans började tankarna på film spira för då kan man bl.a. vara mer utomhus. Det har varit spännande och mycket jobb med att göra detta på ett nytt sätt och jag är imponerad över hur eleverna har tagit sig an detta. Det går inte beskriva den utvecklingen som många av dem har gjort. Flera elever har vuxit som människor och det bygger enormt mycket självbild att få syssla med teater. De säger själva på utvärderingarna att de växer, säger Carina Severinsson, en av de pedagogiska ledarna för projektet.

Vad har varit den största utmaningen?
Det har varit det spontana. Vi jobbar ju mycket med planering, struktur och scheman i vår vardag för att det underlättar för eleverna. Så en stor del i hela arbetet med filmproduktionen har varit att förbereda alla elever på vad som väntar idag, imorgon och i övermorgon. Vi har varit 28 skådespelare i projektet så det har varit en hel del administration för att få ihop det. Det ligger så enormt mycket jobb bakom en film som man inte tänker på. Bussar med transporter, greenscreens som ska upp och ned, scheman för alla skolelever så de känner sig trygga i strukturen och inte minst kostymer och sådana skapandeprocesser. Vi har ju valt att ha elevernas delaktighet som det viktigaste i detta projekt och det är både en utmaning och en glädje att involvera många i mycket. Vi är otroligt stolta att vi har genomfört detta och framförallt över att vi och eleverna varit ett så fantastiskt bra team, säger Carina Severinsson.

Har ni lärt er någonting nytt kring projektet?
Vi har ju fått vara kreativa i vårt sätt att se på roller. I vanliga fall brukar elever från barn och fritidslinjen ledsaga eleverna genom teaterprojektet t men i år fick vi lärare göra detta. Till exempel finns det en huvudkaraktär i originalberättelsen, men vi har valt att ha två. Detta för att kunna stötta eleven under inspelningen men också för att det är en trygghet att spela teater tillsammans. I vårt fall blev det en Ronja och en Runa. Theodor har varit anställd regissör i projektet och det har varit en väldig tillgång till oss andra, att bara kunna fokusera på eleverna och deras utveckling, säger Carina Severinsson.

Vart hittar man helvetesgap i Varberg?
Vi åkte runt en del och letade men tillslut bestämde vi att Borrås Skåra strax utanför Väröbacka är det bästa helvetesgapet. Det har varit det svåraste egentligen att hitta platser där det blir genomförbart både för eleverna och för filmteamet. Vi har också filmat sekvenser vid Höråsen, Trollstigen och strandpromenaden. Det är väldigt roligt att hitta platser genom att tänka ”film”. Då ser man helt plötsligt på sitt närområde på ett annat sätt, säger Theodor Lindgren, regissör och manusförfattare.

Hur summerar ni filmsatsningen?

När man summerar ett sådant här projekt blir man så tacksam. Man tänker ofta inte på det när man ser på film hur många involverade det är i ett projekt. Jag skulle vilja tacka Sparbanksstiftelsen för de ekonomiska möjligheter som vi fick. Teater Halland för allt stöd som de har gett oss och alla filmare. Och tacka alla skådespelare som har varit fantastiska. Det har varit kallt och blåsigt men eleverna har varit helt otroligt duktiga och haft mycket tålamod i ur och skur. Helt fantastiskt, säger Theodor Lindgren, regissör och manusförfattare.

Vad händer nästa år med teaterprojektet?

Det får vi se. Det har varit väldigt positivt och en utmaning för eleverna att jobba med film så det hade varit roligt att fortsätta med den här formen, säger Carina Severinsson.