Våra tjänster

”Att vara lantbrukare är inget jobb, det är en livsstil”

Mitt i en pandemi fick Melker Kellström och Anton Nilsson sin chans att satsa på det som är deras livsstil, nämligen lantbruket. För ett år sedan var båda anställda på andra gårdar, men idag och sedan fyra månader tillbaka är de istället delägare till Törlan Lantbruk AB i Tvååker. Gården bedriver ekologisk lammproduktion som säljs till lokala gårdsbutiker, samt ekologisk mjölkproduktion och levererar 16 tusen liter mjölk till Arla varannan dag.

Ni har ingått ett avtal som är ganska ovanligt inom lantbruket. Berätta!

- Vi har köpt in oss i en redan befintlig gård, vilket inte är så vanligt att göra om man inte tillhör familjen. Oftast går gårdarna i generationer eller säljs till en granngård som då blir dubbelt så stor, men eftersom vi inte har några gårdar i vår familj och Bengt (delägare av Törlan) hade ingen i sin familj som ville ta över så då fick det bli såhär. Vi har vetat om att det inte finns någon som skulle ta över här, och i augusti 2020 kom det på tal och redan i juni 2021 köpte vi in oss så det har varit en snabb process.

Tror ni att det är stor skillnad på hur processen har gått till nu och om det hade gått annorlunda till om ni hade tagit över en gård inom familjen istället? 

- Vi tror att det kan vara en fördel att inte vara familj när man köper in sig i en gård eftersom det blir mer affärsmässigt nu. Det kan bli stora problem om man är familj och alla i familjen ska ha rätt till sin del av pengarna och så vidare. Nu har det endast blivit ett aktieköp mellan oss två och personen som vi löste ut ur företaget. Vi skulle helt enkelt kunna säga att det blir mer affärsmässigt nu än om man gjort affären med familjen.

Hur kom det sig att ni blev lantbrukare?

- Det fanns aldrig något alternativ att vi skulle bli något annat än lantbrukare. Det är helt enkelt vår livsstil, och intresset för lantbruk kom till oss båda från våra respektive familjer. I båda våra familjer och släkter har folk haft gårdar och jobbat som lantbrukare långt tillbaka i tiden. Det är väldigt viktigt tror vi att man ser det som en livsstil och har ett brinnande intresse om man ska lyckas. Det här gör man inte för pengarna och vi skulle även säga att det är en relativt tuff bransch. Folk tycker väl att man är korkad som satsar i den här branschen.

Vad är det bästa med att vara lantbrukare?

- Det bästa är väl att det är en livsstil, vilket gör att det inte känns som ett jobb. Varje årstid har en tjusning, och beroende på vilken årstid det är så är det fokus på olika arbetsuppgifter. På våren ska man så, på sommaren är det mycket betesdrift och på hösten och vintern ska det skördas. Det är ett väldigt varierande arbete eftersom man sällan gör samma saker mer än två dagar i rad vilket gör att man alltid har något nytt att se fram emot. De dagliga sysslorna är dock samma, men ute på fältet är det stor variation.

Vad är största skillnaden mellan att bedriva en gård själva till när ni endast var anställda?

- Största skillnaden är att vi har ett helt annat ansvar nu. Jobbar man inte hårt så drabbar det oss själva senare, men jobbar vi bra så har vi också igen det senare. Det är också lite mer friare nu, och skulle man behöva sticka iväg någon timme under dagen så är det inga problem eftersom man bestämmer det själv.

Vilka utmaningar ser ni framåt inom branschen?

- Det finns en hel del olika utmaningar generellt inom lantbruket. En stor utmaning är vädret. Väderappen uppdateras ständigt mellan den första mars till den tjugonde oktober eftersom det är då vi skördar. Dock är vädret inget någon kan påverka så man får försöka att inte lägga så stor vikt vid det eller oroa sig i onödan. Politik är en stor utmaning, och man kan vara lite orolig för hur det utvecklar sig. Den största utmaningen skulle vi dock säga är den ekonomiska delen. Det kvittar hur bra produktion vi har och hur mycket mjölk vi tar fram om mjölken är dyrare att få fram än vi får betalt för den sen. Det är lönsamheten som är en stor utmaning, och det är ju lika för alla som jobbar inom lantbruket.

Ser ni några effekter av Coronapandemin?

- Inte egentligen något som är speciellt negativt för oss, det skulle i så fall vara att fodret har blivit dyrare. Annars skulle vi nog säga att vi har sett en överlag mer positiv effekt för oss lantbrukare generellt. Folk har fått upp ögonen för närproducerat. Det gör något med folk när toapappret tar slut i butikerna, och man kanske inser att det lika gärna hade kunnat vara mjölken eller köttet som tar slut. Om gränserna stängs och vi inte kan ta in produkter från andra länder, om vi då inte har några bönder kvar i Sverige som producerar mat så tar det inte lång tid innan det börjar tryta i butikshyllorna. Det blir en väckarklocka för folk.

Vad har ni för drömmar och visioner framåt?

- Vi har inga speciella planer på att öka verksamheten och till exempel skaffa mer djur. Vi vill bara fortsätta hålla det lönsamt som det ser ut nu, och på sikt kunna ta över hela verksamheten så vi står som ensamma ägare. På väldigt lång sikt hade det också varit kul om våra barn hade velat ta över, så verksamheten hade kunnat fortsätta i familjen, men då är det såklart viktigt att de vill det själva och att intresset finns.

Melker Kellström och Anton Nilsson, delägare Törlan Lantbruk AB.